'

Okej alla små lesbianer där ute. Detta är en sak jag själv haft oerhört mycket problem med och bara på senaste tiden (och då menar jag verkligen senaste tiden, ca 2 veckor kanske) börjat lära mig.
Den mytomspunna gaydarn.
Visst önskar man att genom att hoppa ut ur garderoben bli garanterad en perfekt fungerande gaydar, men så är tyvärr inte fallet. Det kräver träning, mycket observation och tid. 
.
Anledningen att jag började tänka på hela det här med gaydar var för att igår så fick jag bekräftelse på att den bruden på pendeltåget jag var garanterat säker på var flata visade sig vara det.
Här är några ledtrådar som gick min gaydar att låta WEEEO-WEEEO!

• Hon hade en flanellskjorta (och inte en sån där med volanger och grejer för att ge ett mer feminint intryck som vi läser om i solo) utan en som såg ut som att hon direkt snott ifrån sin morfar (som är skogshuggare). En rutig skjorta över lag (som INTE har massa volanger och grejer är en bra ledtråd över lag ↓)

  

• Hon hade den typiska asymmetriska flatfrisyren. Lite hackigt, ojämnt och dessutom en slarvigt fixad tuppkamliknande fjong. (Ungefär som den smuttsblonda tjejen på bilden ovan ↑)

• Hon lyssnade på Tegan & Sara, hur vet jag detta? Jo, för att så fort min iPod bytte låt och blev tyst så hörde jag suset ifrån hennes mp3/iPod/whatever. Och varje gång hörde jag delar ur låtar jag lyssnar på i stort sett varje dag.

  

• Under den pinsamma stunden jag fick ögonkontakt med henne så gjorde hon det typiska lesbiska ”smirket”. (och med detta menar jag inte att heterosexuella kvinnor gör det sneda leendet MEN jag kan offra mitt lillfinger på att det är en ytterst vanlig ”gest” i det lesbianska kroppsspråket)
  Shane ifrån den FANTASTISKA serien The L Word är expert på detta!

  

Och mer än så var det inte (dock så säger detta VÄLDIGT mycket. Men hur som haver så blev allt detta bekräftat genom att två stationer innan jag skulle hoppa av så satte hon sig mitt emot mig, log och gav mig sitt mobilnummer, när tåget stannade så reste hon på sig, gjorde ”smirket” och sedan hoppade hon av.Jag hade rätt, för en gångs skull så fungerade min gaydar perfekt! Jag kände mig stolt, oerhört stolt men sen så började jag tänka lite. Vad var det med mig som fick denna tjejen att reagera och tänka, ”WOAH, that's a dyke!” ?
När jag tänker tillbaka på hur jag såg ut så var det vissa saker som kanske kunde ha gett utslag på hennes gaydar, men inget som verkligen är bulletproof.
.
Jag hade baggyjeans (vilket kan vara lite knepigt då många butchiga brudar där ute har det som sitt signum men vanligtvis är det skinnyjeans som gäller och jag är inte en så kallad butchflata), en helt vanlig svart tröja (nothing special) och en röd bandana runt halsen lite nonchalant knuten (vilket är bullshit då det tog mig ca 10 minuter att få den i rätt vinkel och form) vilket antingen innebär att jag är med i ett gäng (haha, aaa fast nä), är lite artsy, är GAY, har en förkärlek till sjalar eller varför inte varit hemma hos någon speciell och har ett gäng med pinsamma och ytterst synliga sugmärken på halsen som jag vill dölja..
Kanske var det min frisyr som ticked her off, mitt korta bruna hår som är lite osymmetriskt klippt kanske skickade massiva gay signaler, men jag tvivlar på det. Kunde det kanske vara att jag satt bredbent och inte hade benet över det andra (sådär som alla ville sitta på skolfotot men inte fick). Töjningar och septumpiercingar är också en form av "flat-grej" men det är lite knepigt då denna trend slagigt igenom stort även bland heterosexuella personer. Så jag vet faktiskt inte. Men hur som helst så kändes det bra på något vis att flator ser mig som en av dem, då jag är en av dem. Det är på något vis en skön bekräftelse, på ett ”du är med i klubben” sätt.
.
Jag skickade ett sms till henne och sa att jag inte var intresserad av ett förhållande då jag har en form av "vi tycker om varandra men vi får se hur det går"-relation men sa att en kaffe någon dag vore fantastiskt. Till min stora glädje så tyckte hon det lät som en bra idé. För en sak som är säker, man kan ALDRIG ha för många lesbiska vänner.
.
Tolka mig inte fel nu, jag älskar mina små heterosexuella vänner över allt annat men tyvärr så spelar det ingen roll hur mycket det än försöker att förstå problem som har med att vara lesbisk att göra. Det kan förstå till en viss del, men de kan ju inte säga att de har varit med om samma sak direkt. Därför värderar jag även mina små HBTQ vänner väldigt högt också. 
Man kan prata om gaydar med dem utan att de ser ut som stora frågetecken och massa annat, dessutom så kan jag passa på att styrka en fördom mot flator också och det är att vi i princip kan prata om ALLT med varandra, inga hämningar (såklart finns det undantag men det gör det alltid).Och en grej som är riktigt fantastisk är att mina HBTQ vänner kommer oerhört bra överens med mina heterosexuella vänner, vilket underlättar enormt och kommer göra pride i sommar till en underbar vecka!

Årets pride är bara en och en halv vecka bort och jag är så peppad så att jag spricker.
Årets största gatufest drar snart igång och jag har redan panik över vad jag ska ha på mig, vilka föreläsningar jag ska gå på, om tjejfesten är värd att gå på iår igen eller om man ska prova på något nytt.
Men mer pride svammel kommer när pirde är lite närmare. 
Kommer även försöka mitt yttersta för att fixa en bra telefon jag kan blogga med så jag kan blogg direkt ifrån smeten, när det händer och utan hämningar!

Det var allt för denna gång. Men tro inte att detta är det ända ni kommer få läsa om tipps som förbättrar din gaydar, det finns en hel skattkista därute med saker som kan hjälpa.

Jag har ju inte ens upptäckt allt själv än.